Portarna återställda till hur de såg ut 1955.

REKONSTRUKTION: Även gårdsportarna genomgick ett återställande till hur de såg ut 1955.

BILDFRAGMENT från bild taget på gården en vårdag år 1968. Foto: Kodak Instamatic-kamera. Denna bild var viktig för rekonstruktionen av gårdsportarnas originalutseende när de återskapades 2014. Jämför ovan.

Detalj. 1950-talshandtag i teak. Innanför ett trycke i form av rundad triangel.

FÖRE: Entrén Vårvägen 7 ca 1995. Under den tid som Vårvägen bestod av hyreslägenheter skedde en allmän förslumning – se t ex ogräs längs husväggen. Ungefär 1987 skedde ett dramatiskt portbyte där originalportarna av ek plockades bort och ersattes av fula bruna aluminiumportar. En av föreningsstyrelsens prioriteringar var att återställa portarna till sin forna glans.

EFTER: Vårvägen 7. Renoveringen av entrépartierna och insättande av nytillverkade portar fullbordad. Det är viktigt att den som besöker en fastighet får ett gott intryck när den kliver in där.

Entrén Vårvägen 5,

Det superba hantverket i ek framgår av denna bild. Portar och entrépartier är ihopfogade av hundratals lister och delar. Tillverkning: Lindborgs Snickeri AB på Söder.

Trapphuset., Vårvägen 3, återställd till ursprunglig färg.

FÖRE: Skadad nedre del till trappräcke i Vårvägen 3. Här ser vi också den förvanskade färg i grått som de smidda räckena målades i. Den ursprungliga färgen på räckena Vårvägen 3-5-7 var vitt. I bakgrunden syns även den trista gulvita färg som samtliga trapphus var målade från tidiga 1980-talet fram till att originalfärgerna identifierades år 2013 med hjälp av färgkonservator.

EFTER: Nedre delen av ekhandtaget till trappräcket saknades (se ovan). Lindborgs Snickeri AB tillverkade en ny och slipade och lackades alla räcken.

RELING – reling av ek, Vårvägen 7. Den nedre delen är en lagning från när portarna genomgick en stor restaurering 2014.

Trappan vid Vårvägen 5.

Trapphuset., Vårvägen 7, återställd till ursprunglig färg.

LJUSARMATUR – originalarmaturen i entrén till Vårvägen 3 hade gått sönder. Det beslöts år 2012 att skaffa in en ny. Det gällde att hitta en lampa som ”smälte in” i miljön på ett bra sätt och i enlighet med 50-talskaraktären på mosaikerna och helheten i miljön. En armatur från BS Sweden valdes (Septima Vägglampa 20 Opal, detaljer i krom).

LOCK TILL SOPNEDKAST – Vårvägen använder fortfarande sina sopnedkast. Bild från trapphuset Vårvägen 7. Luckan är gjord av aluminium. Sopnedkastet patenterades år 1921. Sopnedkasten håller på att avvecklas på grund av ökad källsortering samt av hänsyn till sophämtarnas arbetsmiljö.

FÖRE: Bild av baksidan av Vårvägen före byggandet av uteplatserna. Ca 2010. Notera fönstergallret som suttit på fönster som nu blivit dörr.

Innan uteplatserna blev till såg det ut så här. Notera det unika gallret vid fönster är i harmoni med balkongräckenas zick-zack mönster. Gallret är nu sparat i källaren.

EFTER

Mellan 2011 och 2015 har ambitiösa renoveringar ägt rum genom föreningen. Här en bild av balkongrenoveringen år 2011. Den nya balkongerna behöll det ursprungliga utseende med zicksack-räcken från 1950-talet.

FÖRE: Originalbalkong. Här ser vi exempel på betongsprickor och på hur illa medfarna balkongerna hade blivit efter ca 60 år.

EFTER: Samma läge som ovan. År 2011 utfördes balkongbyte då de gamla balkongerna var svårt slitna. Av vikt för föreningen var att balkongerna behöll sitt ursprungliga utseende mot gården. Notera de klassiska zick-zack räckena, typiska för 1950-talet.

Interiörbild från 1955. Diabild Kodakchrome. Familjen Nyström på Vårvägen 3.

HATTHYLLA – originalmodell i hall.

FÖRE: frilagd originalparkett i dåligt skick som legat under senare pålagt laminatgolv. Restauration: Frölings Golv AB, Stockholm.

EFTER: Samma golv som ovan i restaurerat skick.

HOLLÄNDSK PARKETT: Originalgolvets mönster. Kallas ibland för ”holländsk parkett”.

FÖNSTERKARM Originalfönsterkarm i polerad sten med vridbar ventilation öppning för vädring. 1950-tal.

KÖKSKAKEL Originalskick från 1955. Detta kakel tillverkat i Italien är dubbelt så tjockt som dagens kakel. Kanterna och hörnen är vackert avfasade och rundade. Badrumskaklet var av samma slag.

”Reda” originalkryddhylla av glas. I vissa lägenheter finns även en avlång variant med hyllor i ett plan. Ett måste i 50-talsköket.

I andra lägenheter förekommer en avlång variant av Reda-kryddhylla.

KÖKSKRAN – BLANDARE – När stammarna bytes 2011 togs de gamla kranarna och fästena bort och plomberades. De två silvriga rondellerna i kaklet är ett spår från där de engång suttit.

TICKALÅSET: Det berömda Tickalåset på köks- och förvaringsskåp från 50-talet, en skåpregel i miljoner svenska hem och som annu är populärt.

SKÅPVRED – till höga köksskåp fanns två stycken vred, upptill och nedtill, med Tickalås (skåpregel) i mitten.

I kombination med Tickslåsen, ovan, hade lådorna i köket handtag av oljelackerad ek.

Utdragbar skärbräda av teak finns/fanns under diskbänken av rostfritt stål där.

BAKBORD. Den lodräta lådan till vänster på bilden var ett utdragbart bakbord som kunde tas fram och lägga ovanpå eller på annan plan yta. Bakbordet har/hade kanter som höll kvar mjölet och hindrade att det spreds omkring. Ett bakbord var viktigt i 50-talsköket då husmödrar på den tiden bakade oftare än i dag. Eftersom den tidens människor var genomsnittligt sett kortare än i dag är köksbänkarna lägre än dagens moderna kök. På bilden ser vi f ö den ursprungliga kombinationen av tickalås och ekhandtag.

I köken fanns förr den berömda Perstorp-Plattan. Endast ett fåtal kök har kvar den ursprungliga beläggningen på arbetsytorna. Denna stryktåliga Perstorp-platta utgjorde arbetsbänk omgiven av trälister. Även teaklister kunde förekomma. En Perstorp-platta är ett plastlaminat tillverkat av Perstorps AB i Skåne. Det var gjort av ”Isolit” som uppfanns 1918 på Perstorps kemisktekniska industri, de som framställde ättika på 20-talet och framåt. Och Isolit var en följd av Bakelit, fenolplast, som uppfanns runt 1910 i New York. Efter andra världskriget blev Perstorpsplattan högsta mode och en självklar del i ett 50-talskök. Ja, här i mitt kök får den stanna kvar och tjäna några år till. Den verkar vara omöjlig att slita ut.

KÖKSVENTIL: Ventilen har i stort sett varit oförändrad sedan huset kom till. En anledning kan vara att ventilation är reglerat i lag. Det innebär att det måste sitta en kedja på locket som inte får tas bort.

FÖRE: Proppskåp med säkringar av porslin.

EFTER: År 2011 byttes alla gamla proppskåp ut. Dessa hade varit i bruk sedan 1955. De nya skåpen innehåller inga lösa delar som behöver bytas ut utan har återställningsknappar invändigt. Bakom det runda locket till vänster döljer sig en elstig. Skåpet är placerat på samma ställe som bilden ovan.

Porslinssäkring som inneslöt den utbytbara proppen. Den skruvades i proppskåpet med en ny säkring sedan den gamla proppen hade gått.

Propp som lades in i porslinshylsan till proppskåpet för att hindra överbelastning.

ORIGINALSTICKKONTAKT 1955. I källarområdet finns en del originalinventarier kvar då de inte har slitits lika mycket jämfört med om de funnits inne i lägenheterna. Den här variant kallas för infälld stickkontakt och är gjord av svart bakelit.

ORIGINALSTRÖMBRYTARE 1955. Källarområdet. Före strömbrytarna av bakelit var strömbrytarna gjorda av porslin.

STRÖMBRYTARE: Det fanns även en variant med knapp som man tryckte in. Dessa kunde vara vita eller svarta. Här ser vi en knapp som satt i badrummet där kaklet gick upp halvägs. Då blev det en kantlist som gick runt hela badrummet.

DUBBELSTRÖMBRYTARE: tidigt 1960-tal. En nyhet på den tiden var att knapparna var självlysande så att man kunde lätt hitta dem i mörker.

I början av 1960-talet kom den barnsäkra stickkontakten.

KLOTLAMPAN: Denna klassiker finns/fanns ovanför spisen samt utgjorde armatur i badrum. Den förekommer även på olika håll i källarregionen.

KÄLLARARMATUR – Nyare

KÄLLARARMATUR – Äldre

KÄLLARARMATUR – Äldst, av svart bakelit.

Bild av originalbadrum taget ca 1995. Dessa hade schackrutegolv ca 15×15 samt inkaklade badkar som på bilden. I samband med stambyte 2011 blåstes badrummen ut. Boende fick själva välja hur de villa ha sina badrum. En del valde att gå efter hur det hade sett ut tidigare. Vi ser att i de gamla badrummen gick väggkaklet halvvägs upp längs väggarna. I de nya badrummen går kaklet ända upp till badrumstaket. Vid stambytet installerades golvvärme samt annan strömförsörjning för t ex handdukstork och urtag för tvättmaskin.

Originalgolv till badrummen på Vårvägen som de såg ut från och med 1955

BADRUMSSKÅP. I början hade alla lägenheterna på Vårvägen badrumsskåp som på bilden. Detta klassiska skåp hade svängbar spegeldörr och rostfri spegelram. Inuti fanns två stycken plåthyllor.

TOALETTPAPPERSHÅLLARE med rivkant. 1950-talsmodell.

HANDDUKSHÄNGARE, 50-tal.

LÅS TOALETTDÖRR – original.

FÖRE: Originalfönster 1955. Bild ca 2010, vy från kök Vårvägen 3, 1 tr. De ursprungliga fönstrena hade stolpar av så kallat kärnvirke dvs virke som går lodrät i själva trädstammens mitt. Efter 60 år blev många fönster illa åtgångna. Att byta ut fönstrena mot nya var ett svårt beslut. Alternativt hade det varit möjligt att laga många fönster samt sätt in ett tredje extraglas. Gruppen som förordade fönsterbyte vann omröstningen. Här bilder av hur de spröjsade fönstrena med profilerade ribbor såg ut jämfört med dagens fönster. Ett referensfönster har sparats och förvaras i källaren.

Vårvägens innerdörrar. Dessa dörrar från 1950-talet kallas för ”Gabondörrar”. Fanéret kom från afrikanskt ädelträ. Vi ser också det tidstypiska vita funkistrycket av vit bakelit. Den runda skivan runt handtaget kallas för rosett. Den runda plåtbiten där nyckel ska igenom kallas för nyckelskylt.

Etagelägenheter finns högst uppe i Vårvägen 3-5-7. Här en bild av det trappräcke till innertrappa som leder upp till övre planet i lägenheterna. Den har ett klassiskt 50-talsutseende.

KORNISCH. När huset var nytt år 1955 förekom oftast kornischer i lägenheterna. Dessa var en slags på kanterna välvd gardinlist av trä. I dessa löpte två skilda spår, en för ljus gardin och en annan för en mer avskärmande gardin. Kornischerna började försvinna när persienner blev mera vanligt förekommande. När det gällde gardiner kom den tunna gardinsstången av metall att bli den helt dominerande upphängningsmetoden för gardiner.

ORIGINALSOCKEL. I samtliga rum utom badrum och kök förekom brunfärgade golvsocklar från och med 1955. I många fall har sådana lister målats om till det modernare vitt.

FÖRE: Garageportarna blev med tiden hårt slitna. Renoveringsbehov förelåg.

EFTER: Föreningen förfogar över fyra garage. År 2015 genomgick garageportarna en omfattande renovering där de nya portarna fick ursprungligt utseende. Därutöver fick portarna sparkplåt nedtill

ORIGINALVRED till garagedörr.

DÅTID: fragment ur bild från gårdssidan en vårdag år 1968. Fotot visar Vårvägen-fastighetens originalfärg som var gråvitt ända fram till första halvan av 1980-talet. Då beslöt Vårvägens hyresvärd Janne Berggren att måla om huset i dagens medelhavsinfluerade terracotta-färg. Foto: Kodak Instamatic-kamera, april 1968.

NUTID: Sedan mitten av 1980-talet har Vårvägen-fastigheten husfärg som på bilden. Färgen godkändes av Solna stads byggnadsnämnd.